Kaffets tillverkningsprocess

Legenden

Kaffet upptäcktes av en herde vid namn Khaldi i Etiopien på 400-talet eKr. Hans getter åt av några röda bär från en buske och började hoppa och skutta runt. Khaldi blev nyfiken och smakade bären. När även han blev full av energi tog han med sig en säck bär till ett närbeläget kloster. Munkarna kokade en dryck av bären. Den första koppen kaffe var född. Klostret fick namnet ”Det vakna klostret” tack vare koffeinets uppiggande verkan. Huruvida Khaldi är en sann figur vet vi inte. Men sant är att Etiopien är kaffets ursprungsland.

Populäraste drycken

Sverige är världens näst mesta kaffedrickare, endast slagna av finländarna. I snitt dricker vi fyra koppar per dag. Även om kaffet numera är en etablerad typisk svensk dryck – det svenska fikat – kom kaffet inte hit förrän i slutet av 1600-talet. Kaffet är världens näst viktigaste handelsprodukt efter oljan. 26 miljoner människor får sitt levebröd av kaffet. Kaffe är den mest populära drycken i världen.

 

Odlingen

Kaffebönan kräver jämn temperatur och nederbörd och trivs bäst i de tropiska områdena runt ekvatorn. Nästan alla kaffebär måste plockas för hand då de mognar olika fort på trädet. Det är kärnan inuti man använder. För att utvinna bönan används två metoder, den torra och den våta metoden. Den torra metoden innebär att bären får torka i solen någon vecka. Frukten skrumpnar och man kan få ut bönan. I den våta metoden rensar man de färska bären maskinellt. Därefter poleras bönorna och sorteras efter storlek.

Rostningen

Det är vid rostningen som kaffets oljor, smaker och aromer kommer fram. Bönorna rostas i en maskin på 288 grader. Färgen går från grå till en gyllene mörkbrun färg. Vid 204 grader poppar bönorna upp och blir dubbelt så stora. Rostningstiden avgör vilken styrka kaffet får. Vill man ha ljusrostat tar rostningen 7-8 minuter, mörkrost upp till 20 minuter. Rostas bönorna för kort tid utvecklas inte alla aromer. Rostas de för länge blir smaken bitter.

Bönorna

Det finns två huvudtyper av kaffebönor, Arabica- och Robustabönan. Arabica räknas som den förnämsta bönan. Den är krävande att odla då den växer på höga bergssluttningar. Smaken är rund och aromatisk. Robustabönan är tåligare än Arabica och odlas på lägre höjd. Som namnet anger har den en bittrare karaktär och färre smaknyanser. Förutom dessa två huvudtyper finns flera undersorter, även vilt växande kaffebönor. Det är inte bara trädet som ger kaffet dess olika smak. Jordmån, klimat och den efterföljande behandlingen spelar också in. För att det ska bli ett nyansrikt kaffe krävs en blandning av olika bönor. Det brasilianska med sin milda smak är en bra bas. Sedan blandar man in mer syrliga och smakrika bönor från bland andra Centralamerika och Afrika.  En kaffeprovare bedömer råkaffet utifrån utseende, jämnhet, renhet, arom, fyllighet och syrlighet.

Malningen

Kaffet är bäst ett par dagar efter rostning. I kontakt med syre försvagas aromer och oljor. Hemma är det förstås svårt att få tag på nyrostade bönor. Men förvara kaffet mörkt och torrt i tillsluten originalförpackning så håller smaken längre. För godaste kaffet maler du själv bönor och dricker direkt. Hur finmalet du vill ha beror på tillagningsmetod. En snabb bryggning som espresso behöver finmalet kaffe, medan kokkaffe en grövre malning. Använd ekologiskt utan bekämpningsmedel, och Fairtrade som ger kaffearbetarna drägliga löner och villkor.

Malningen