Skillnaderna på rostat och mellanrostat kaffe

Gillar man kaffe är det inte mer än rätt att man faktiskt vet lite mer om det svarta guldet som vi så ofta fyller våra koppar, muggar och magar med. Här hade jag tänkt att vi skulle gå igenom smakerna på kaffet och hur de utvecklas. För alla som har druckit kaffe fler än en gång vet hur många olika smaker kaffe kan ha.

Först och främst beror smaken på vilken kaffeböna, eller vilka kaffebönor man har använt Ja, för det är faktiskt ganska vanligt att kaffe som man dricker är härlig mixer av olika kaffebönor. Ta bara espresson – de lilla svara läckerheten med så oemotståndlig kraft som inte liknar något annat, och som också använd till bland annat de omåttligt populära kaffedryckerna caffelatten och cappuccinon. Espresson är i princip alltid gjord av en kaffebönblandning – allt från två sorter till fem sex stycken. Klassiska espressomixer ska innehålla arterna Robusta och Arabica.

Även jordmånen som kaffeplantan har växt på, vilket klimat och hur naturen runt omkring har sett ut, påverkar kaffets slutgiltiga smak. Alla kaffedrickare vet också att hur varmt man brygger sitt kaffe, hur mycket mjölk och vilken mjölk man tillsätter och hur mycket man laddar bryggaren med avgör koppens helhetsarom. Men det är egentligen bara ytliga påverkningsfaktorer. För om man ska vara helt ärlig är det nog steget efter skörd och torkning, som avgör kaffets smak till största del – rostningen. Rostningen är extremt viktig och avgörande för smaken på kaffets smak.

Rostat, mellanrostat eller mörkrostat

Från början är kaffeböna faktiskt grön i färgen. Alla kaffebönor ska traditionellt rosts. Beroende på hur starkt och kraftigt kaffet ska vara väljer man antal minuter att rosta bönorna. Trots att det bara handlar om få minuter, och ännu färre som skiljer de olika rostningskategorierna åt, bara mellan åtta och femton, är rostningen så karaktärsgivande till den slutgiltiga produkten. Kaffebönan går genom rostningen och förvandlas från en grön skön böna till en aromatisk böna med varierande nyans av brunt. Ungefär 15 procent av bönornas vikt förloras i torkningen och de sväller upp lite likt popcorn. Upp till 75 procent.  Det är under rostningen som syran, aromerna, bitterhet, knäckighet och intensitet utvecklas.

Rostat kaffe eller ljusrostat kaffes om det också kallas, är inte jättevanligt i Sverige. Här tror många att de bara gillar mellanrost till mörkrost. Men det är oftast för att de inte har provat den mer subtila smaken av ljusrostat kaffe. Sorgligt nog finns det vissa som tror att kaffet bli godare ju varmare man brygger det och ju mer kaffe man doserar med, och ju hårdare bönorna rostas. Ack så fel man kan ha! Ljusrostat kaffe har en mindre intensitet men det ger plast för fler smaker att utvecklas. Färgen blir ljusare och smaken lättare. Dessutom har enkelrostat kaffe mer koffein eftersom koffeinet försvinner ju längre man rostar bönorna. Mellanrosta kaffe rostas vid ungefär 200 grader och inte mer. De får brunare färg och de de sväller än mer än ljusrostat kaffe. Mellanrost har relativt hög koffeinhalt precis som ljusrostat kaffe. Många använder mellanrost som morgonens koppfyllare. Om man någon gång får se, eller snarare får chansen att höra bönorna rostas för mellanrost kan man lägga märke till hur de börjar poppa och knastra. Det är ett resultat av utvidgningen som värmen alstrar.